Hypnotisören av Lars Kepler

Ursäkta för låg uppdatering - inte okej, jag vet...
Idag tänker jag i alla fall recensera den här boken:
 
 
Titel: Hypnotisören
Författare: Lars Kepler (pseudonym för Alexandra Coelho Ahndoril och Alexander Ahndoril). Detta är deras första kriminalroman. De har nyligen gett ut Sandmannen.
Genre: Deckare
Antal sidor: 572 (pocket)
Utgiven: 2009
Förlag: Månpocket
 
Från baksidan:
I ett omklädningsrum på en idrottsplats i Tumba utanför Stockholm hittas en man brutalt mördad. Sedan återfinns hans fru och dotter lika besinningslöst ihjälhuggna i familjens radhus. Avsikten tycks ha varit att utplåna hela familjen.
Men sonen överlever, svårt skadad, och när kriminalkommissarie Joona Linna förstår att det finns ännu en familjemedlem kvar i livet, en syster, inser han vikten av att hitta henne innan mördaren gör det.
Sonen svävar in och ut ur medvetslöshet, och för att kunna skynda på förhörsprocessen tar Joona Linna kontakt med läkaren Erik Maria Bark och övertalar honom att hypnotisera pojken för att få en bild av händelseförloppet.
Därmed bryter Erik Maria Bark sitt gamla löfte att aldrig mer hypnotisera och en skrämmande kedja av händelser tar obevekligt sin början.
 
Det här är den första "riktiga" deckare jag läser, och det var väldigt intressant läsning! Hypnotisören gjorden mig inte besviken, den fångade mig från första stunden. Skulle jag beskriva boken med ett ord skulle det vara spännande! Man leds hela tiden framåt i ett härligt tempo. Gång på gång kommer jag på mig själv med att viska "herregud..." och hålla andan. Trots att boken är tjock går den fort att läsa.
De flesta karaktärer är helt okej, men Josef, den misstänkta seriemördaren som bara är ett barn, är ruskigt bra beskriven! Man blir nästan lite rädd när man läser om honom och hans listiga planer.
Dock måste jag medge att Joona är en rätt fånig karaktär. Jag gillade honom i början, men beskrivningarna är väldigt platta. "Han drar handen genom det tjocka håret." Ooooj, vad viktigt att veta att håret är tjockt! Han känns som något konstigt mansideal, och han har aldrig fel, han alltid bäst och snyggast och starkast.
 
Boken i allmänhet är rätt läskig, så jag tycker att författarna har lyckats. Texten flyter bra, och intrigerna byggs upp på ett smart sätt. Egentligen tror jag inte att Hypnotiösren skiljer sig så jättemycket från andra deckare, handlingsmässigt, alltså, men att det finns en hypnotisk vinkel gör den lite originell.
Det enda jag vill anmärka på är tillbakablicken i mitten eftersom den är något seg och lite väl detaljerad, och att slutet lite oklart, jag förstod inte fullt ut hur det hängde ihop.
Jag gillar mest den första delen eftersom den var så psykologisk med Josef och allt.
 
Betyg: 4/5
 
//Johanna



Gör oss glada, kommentera!



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback