Analys av ett mord av Jed Rubensfield
Originaltitel: The interpretetation of Murder
Författare: Jed Rubensfield
Genre: Deckare
Antal sidor: 359
Förlag: Damm Förlag
Handling:
Psykoanalytikern Sigmund Freud andländer till New York en morgon 1909. Samtidigt hittas en rik och vacker societetskvinna bunden och strypt i sin lyxiga takvåning. Följande kväll attackeras ännu en ung flicka, Nora Acton, men hon överlever. Hon är dock till ytterst lite hjälp i jakten på mördaren eftersom hon har tappat både minnet och rösten. Sigmund Freud anlitar sin amerikanska lärjunge Stratham Younger till att hjälpa Nora att få tillbaka minnet. Men kan Freuds utstickande teorier verkligen hjälpa till i en mordutredning?
-
Handlingen i den här boken är delvis baserad på fakta, nästan alla karaktärer har funnits på riktigt och morden har skett i verkligheten.
-
Åh, vilken spännande bok! Jag satt som klistrad. Jed Rubensfield bygger upp mysteriet på ett sätt som gör det omöjligt att sluta läsa, och med cliffhangers i slutet på nästan alla kapitel är den en av de mest spännande böcker jag har läst.
Det är ju dock en vuxenbok, och om jag hade vetat det innan skulle jag nog väntat ett eller några år med att läsa boken. Du måste nog vara minst 14+ och ha läsvana. Att den dessutom utspelar sig på början av 1900-talet med alla dess formella konversationer gör det ganska svårt att läsa, men det är värt det!
En annan sak är att det är svårt att hålla reda på alla karaktärer. Ett tips är att skriva ned varje ny person som nämns, så att man skulle kunna komma ihåg dem om de förekommer igen.
Betyg: 4/5 och en stark rekommendation!
En cool och annorlunda bok
Åh, skrev ett jättefint inlägg här och publicerade, och så visade det sig att jag hade råkat radera allt!
Men:
Cathys bok ligger och väntar på sängbordet. Den liknar ingenting annat jag sett. Inuti boken finns en plastficka med olika papper och när man läser boken ska man ringa nummer, besöka hemsidor, leta upp konton och så vidare (det där kanske låter väldigt skumt, men jag har lånat boken på biblioteket, så det ska nog inte vara någon fara). Man ska liksom hjälpa till att lösa ett mysterium!
Låter inte det coolt? Jag kan knappt vänta med att börja läsa den, men först ska jag läsa ut The secret garden. Har förresten läst många böcker den här helgen, jag har många recensioner på gång!
//Johanna
Pojkarna av Jessica Schiefauer
Genre: Övrigt...
Antal sidor: 185
Originaltitel: -
Utgivningsår: 2011
Förlag: Bonnier Carlsen
Antal sidor: 185
Originaltitel: -
Utgivningsår: 2011
Förlag: Bonnier Carlsen
Augustbelönade Pojkarna vann sitt pris förra året och sedan dess har jag varit sugen på att läsa den. Den har fått både bra och dåliga recensioner, jag har hört en del som sagt att den är tråkig o.s.v. Jag har fått uppfattningen att boken i vissa fall kanske har uppskattats mer av vuxna?
Även om Jessica Schiefauers tidigare bok Om du var jag (jag får inte länken att fundera, men klicka på "arkiv" i menyn och sedan "september 2011" så hittar du min recension) inte fick en så positiv recension av mig så hade jag stora förväntningar på Pojkarna. Det är ändå ett stort pris den har vunnit.
Handlingen då?
Tja... Det handlar om tre 14-åriga tjejer som heter Momo, Bella och Kim. Det förekommer inte så många fler karaktärer än de här tre, men de är väldigt bra vänner. Momo verkar vara en konstnärssjäl som syr och grejar, Bella har ett underbart växthus, men huvudpersonen Kim får jag inte någon riktig bild av. Hon verkar tråkig och blek.
De är väldigt trötta på att vara tjejer för killarna i deras omgivning är så himla respektlösa. En dag när Bella har beställt nya frön till sitt växthus råkar det skickas med ett extra som de inte vet vad det är för något, men Bella planterar det. Dagen efter har fröet förvandlatas till en fantastisk blomma, hög och fin. Tjejerna dricker av dess nektar och förvandlas till pojkar - något som visar sig vara både underbart och hemskt. Kim blir vän med Tony, en hänsynslös men häftig kille som snor det mesta som kommer i hans väg. Kim blir beroende av hans uppmärksamhet och missbrukar blomman.
Jag tror inte att boken har vunnit pris för sin handling, för den förstår jag mig inte riktigt på.
Jag kan ju inget annat att säga att författaren har ett bra och målande språk, men ibland känns allting bara för djupt för att det ska fånga mig.
Slutet känns "random" om jag får uttrycka mig lite slarvigt... nej, men jag ser inte riktigt hur det hänger ihop med resten av boken. Man fattar att Kim spårar ur, men till vilken nytta?
Pojkarna är en väldigt annorlunda bok, och jag önskar att jag läste boken innan recensionen, för jag fick så höga förväntningar. Jag kunde bara läsa med en kritikers öga och jag kom inte riktigt fram till vad jag tyckte (just därför är det väldigt skönt att skriva en recension för att reda ut sina åsikter). Det var i alla fall en häftig upplevelse att läsa en bok som ligger så långt borta från det mesta jag läser.
Betyg: Usch, det här är det svåraste... Men 3/5 är den väl förtjänt av!
//Johanna
Har du läst boken? Vad tyckte du? Kommentera gärna!
30 days of books - day 10
Day 10 - favourite classic book
Jag har faktiskt inte läst så många klassiker. Det är också beroende på vad som räknas som klassiker...
Nej men nu kom jag på en. Skattkammarön av Robert Louis Stevenson är en spännande klassiker om sjörövare och liknande. Själv har jag ett jättefint exemplar med fantastiska illustrationer och cool layout på sidorna.
Sommarbreak
Hejsan, Mimmie här. Under ett par veckor framöver så är jag inte hemma så ofta och kommer därför inte kunna blogga så mycket. Jag har gjort två tidsinställda inlägg och hoppas att Johanna kanske kan skriva lite också.
Ha det bra, och glöm inte att läsa nu under sommaren när ni har tid ;)
Den statistiska sannolikheten för kärlek vid första ögonkastet av Jennifer E. Smith
Titel: Den statistiska sannolikheten för kärlek vid första ögonkastet - orginaltiteln är The statistical probability of love at first sight.
Författare: Hon heter Jennifer E. Smith och kommer från USA
Genre: Kärlek
Antal sidor: 206
Förlag: B.Wahlströms - tack för recensionsexemplaret!
Handling:
Hadley är 17 år och bor i USA. Historien börjar på flygplatsen, när Hadley ska åka till sin pappa i London, sin pappa som ska gifta sig med en kvinna som Hadley aldrig har träffat. Det skulle lätt ha kunnat bli det värsta dygnet i hennes liv - hon missar planet och blir tvungen att vänta på nästa. Men så träffar hon Oliver - en kille med en söt brittisk accent som ska ta nästa flyg till London.
Hadley är 17 år och bor i USA. Historien börjar på flygplatsen, när Hadley ska åka till sin pappa i London, sin pappa som ska gifta sig med en kvinna som Hadley aldrig har träffat. Det skulle lätt ha kunnat bli det värsta dygnet i hennes liv - hon missar planet och blir tvungen att vänta på nästa. Men så träffar hon Oliver - en kille med en söt brittisk accent som ska ta nästa flyg till London.
-
Under bokens gång lär läsaren känna mer och mer av Hadley och hennes förflutna. Samtidigt pratar hon med Oliver under hela flygresan och faller naturligtvis pladask för honom.
Under bokens gång lär läsaren känna mer och mer av Hadley och hennes förflutna. Samtidigt pratar hon med Oliver under hela flygresan och faller naturligtvis pladask för honom.
-
Det är en romantisk bok, och titeln säger ju nästan allt. Ännu mer klart blir det av att läsa på baksidan. Bara ordet flygplats kombinerat med kärlek vid första ögonkastet ger mig en ganska klar bild av handlingen. Det känns som en ganska typisk amerikansk film, faktiskt.
Men det är en söt kärlekshistoria och hyfsat underhållande. Kanske ingen riktig bladvändare men den är tillräckligt spännande för att få mig ganska djupt försjunken i den. Dessutom tycker jag att omslaget är fint.
Egentligen har jag inget särskilt att invända på, förutom att den är så förutsägbar.
Betyg: Boken får 3/5 av mig, men jag rekommenderar den till alla som vill ha en söt och lättsmält kärlekshistoria. Passar nog ganska bra som strandbok i sommar.
/Mimmie
30 days of books - day 09
Hejsan! Jag har tänkt göra klart 30 days of books det här sommarlovet, så det kommer nog en del inlägg.
Day 09 - A book you thought you wouldn't like but ended up loving.
Det är inget svårt val för mig. När jag först läste på baksidan på Cirkeln suckade jag. Åh, så unikt tänkte jag ironiskt och började läsa med låga förhoppningar.
Cirkeln och Eld överträffade alla förhoppningar med milslängder. Jag vet inte exakt vad det är med böckerna som binder mig så starkt, men de är defentitivt inte tråkiga.
Det är svårt att förklara, om man inte har läst boken... läs den!
/Mimmie
Day 09 - A book you thought you wouldn't like but ended up loving.
Det är inget svårt val för mig. När jag först läste på baksidan på Cirkeln suckade jag. Åh, så unikt tänkte jag ironiskt och började läsa med låga förhoppningar.
Cirkeln och Eld överträffade alla förhoppningar med milslängder. Jag vet inte exakt vad det är med böckerna som binder mig så starkt, men de är defentitivt inte tråkiga.
Det är svårt att förklara, om man inte har läst boken... läs den!
/Mimmie
Ordning och reda!
Jag fick för mig att rena ut lite ur min bokhylla för någon dag sedan. Det är faktiskt underbart, ni borde testa! ;D Fick ut en massa gamla böcker jag inte hade något behov av att ha kvar. Organiserade det också lite bättre efter genrer.
//Johanna
//Johanna
Sommaren jag blev vacker av Jenny Han
Genre: Ungdomsbok, kärlek
Antal sidor: 249
Originaltitel: The summer I turned pretty
Utgivningsår: 2009
Förlag: Ponto Pocket (tack för recensionsexemplaret!)
Detta är en gullig, lättsmält bok om den första kärleken och lite familjedrama. Huvudpersonen kallas Belly och är 16 år. Hon tillbringar varje sommar i en stuga som ägs av mammans bästis. I huset finns två killar i hennes ålder - Condrad och Jermiah. Belly har svårt att avgöra om hon bara gillar dem som kompisar eller mer än så, de är ju nästan som bröder för henne. Belly har också en storebror, och dessa tre gaddar ofta ihop sig mot henne.
Jag gillar miljön starkt, men får verkligen en mysig bild av huset med de två vänskapliga familjerna. Mammorna står varandra nära och har en riktig systerrelation och det mesta känns verklighetstroget.
Jag kan känna igen mig mycket i den här boken, inte minst i den ensamhet Belly känner över att vara enda tjejen (jag har två bröder och fyra kusiner som är killar).
Egentligen så tycker jag inte att boken är särksilt välskriven. Den är medryckande med hög igenkänningsfaktor, men allt är inte så sammanhängande. Det är lite förvirrande att författaren hoppar mellan olika år ibland. Huvudpersonen gör mig också lite fundersam. Jag kommer inte riktigt underfund med hur hon är, ibland verkar hon vara väldigt "tjejig" och bara tjatar om snygga killar, och i andra stunder låter det som att hon är lite töntig.
Stort plus för det jättefina pocketomslaget! Det passar väldigt bra tycker jag.
Sommaren jag blev vacker skulle jag rekommendera till tjejer som vill läsa något lätt och underhållande.
Detta är första delen i en trilogi där de andra böckerna heter Ingen sommar utan dig och Sommar för evigt.
Betyg: 3/5
//Johanna
30 days of books - day 08
Day 08 - most overrated book
Jag tror jag måste säga Eragon-serien. Visst, det är en underbar fantasy-värld som har byggts upp och Christopher Paolini var bara 15 när han skrev Eragon men ändå - jag fick den när jag var elva och förstod inte ett skvatt. Nu tycker jag att första boken är bra, men den andra och tredje är så komplicerade att jag har svårt att läsa dem. Jag har inte läst fyran än.
OBS! Detta är min åsikt.
/Mimmie
Jag tror jag måste säga Eragon-serien. Visst, det är en underbar fantasy-värld som har byggts upp och Christopher Paolini var bara 15 när han skrev Eragon men ändå - jag fick den när jag var elva och förstod inte ett skvatt. Nu tycker jag att första boken är bra, men den andra och tredje är så komplicerade att jag har svårt att läsa dem. Jag har inte läst fyran än.
OBS! Detta är min åsikt.
/Mimmie
Idag hittade jag min gamla läsedagbok... :3
Jag fick den i trean tror jag, och sedan skrev jag inte alltid, men periodvis under 2-3 år.
Jag kunde se att jag befann mig mitt i mina värsta (eller bästa) bokslukarår. Jag läste en massa böcker och gjorde regelbundna besök på bokbussen och jag hade läst det mesta som såg intressant ut i skolbiblioteket. Jag läste också väldigt fort, oftast tog det bara en eller två dagar innan jag läste ut en bok. Det var också under de här åren jag läste Harry Potter-böckerna, ungefär i fyran. Men min stora favoritförfattare var Jacqueline Wilson! Tracy Beaker var en stor favorit.
Det var jättegulligt att se hur jag reflekterade över böckerna jag läste! Det fanns bara tre rader att skriva på, här är några:
"JÄTTE BRA BOK!!!! Den är jätte verklig och man fölger verkligen med i den!"
Om Happy en häst på miljonen av Lin Hallberg.
"Efter 7 sidor slutade jag att läsa. Den var så dålig!"
Om Habib på farligt vatten av Douglas Foley.
"Ganska lättläst, för lite text och för mycket bilder."
Om Spiderwick, Vättar i väggen av Tony Diterlizzi och Holly Black.
"Suck, suck. Dålig, barnslig, tråkig. Dessutom var det inte kul att läsa om julen precis efter!"
Om Alvas kompis blir sjuk av Pernilla Gasén.
//Johanna
Det känns som om allting är över...
Jag har just läst ut Revolt, den tredje och avslutande delen i Hungerspels-trilogin. Liksom många andra har jag tyckt väldigt bra om alla tre böckerna, och det känns väldigt konstigt nu när de är slut. Den tredje boken är också väldigt mörk och hemsk.
Jag hörde talas om Hungerspelen för kanske ett år sedan, men jag tyckte inte att boken verkade så bra. Jag är inte så mycket för framtidsböcker, jag förknippar ofta det med överdriven science-fiction som jag bara inte förstår mig på. Jag såg filmen dagen efter att den hade premiär och fastnade direkt. (Om ni tycker att jag är helt galen som ser filmen först så kan ni läsa mina argument här.)
Jag reserverade trilogin på biblioteket och det tog en halv evighet innan jag fick den. Första boken började jag läsa med höga förväntningar, men jag tyckte nog att det allra mest spännande började när Katniss klev ut på arenan. Jag var väldigt misstänksam till Peeta i början, men snart blev han min favoritkaraktär.
Fatta eld var bra, men inte alls som Hungerspelen. Den var ganska seg i början tyckte jag och det var först mot mitten och framåt som den blev riktigt bra. Den var dock skriver på samma spännande sätt, jag älskar att det är cliffhangers i slutet av nästan varje kapitel.
Först kände jag att Revolt var bättre än Fatta eld, men nu i efterhand är jag tveksam. Visserligen är Revolt oerhört spännande - upplösningen av en storsäljande bok brukar ju vara det - men det är så mycket ondska så man bara känner för att lipa. Den skulle mått bättre av lite fler lyckliga ögonblick, och det är riktigt deprimerande att så många dör.
Hoppas att jag inte avslöjade något nu för er som inte har läst böckerna? Jag tror inte det.
Hungerspelen är några av de bästa böcker jag har läst för att de är skrivna på ett väldigt medryckande sätt, och jag längtar oerhört till november 2013 då Fatta eld har biopremiär.
Peeta, Katniss & Gale.
Hittade den här bilden på google. Jag vet inte riktigt var den kommer ifrån, men tror ni att den stämmer? Jag är osäker. Distrikt 12 nämns ju i böckerna som det minsta distriktet, men jag tycker att 4:an ser mycket mindre ut...?
//Johanna
Jag hörde talas om Hungerspelen för kanske ett år sedan, men jag tyckte inte att boken verkade så bra. Jag är inte så mycket för framtidsböcker, jag förknippar ofta det med överdriven science-fiction som jag bara inte förstår mig på. Jag såg filmen dagen efter att den hade premiär och fastnade direkt. (Om ni tycker att jag är helt galen som ser filmen först så kan ni läsa mina argument här.)
Jag reserverade trilogin på biblioteket och det tog en halv evighet innan jag fick den. Första boken började jag läsa med höga förväntningar, men jag tyckte nog att det allra mest spännande började när Katniss klev ut på arenan. Jag var väldigt misstänksam till Peeta i början, men snart blev han min favoritkaraktär.
Fatta eld var bra, men inte alls som Hungerspelen. Den var ganska seg i början tyckte jag och det var först mot mitten och framåt som den blev riktigt bra. Den var dock skriver på samma spännande sätt, jag älskar att det är cliffhangers i slutet av nästan varje kapitel.
Först kände jag att Revolt var bättre än Fatta eld, men nu i efterhand är jag tveksam. Visserligen är Revolt oerhört spännande - upplösningen av en storsäljande bok brukar ju vara det - men det är så mycket ondska så man bara känner för att lipa. Den skulle mått bättre av lite fler lyckliga ögonblick, och det är riktigt deprimerande att så många dör.
Hoppas att jag inte avslöjade något nu för er som inte har läst böckerna? Jag tror inte det.
Hungerspelen är några av de bästa böcker jag har läst för att de är skrivna på ett väldigt medryckande sätt, och jag längtar oerhört till november 2013 då Fatta eld har biopremiär.
Peeta, Katniss & Gale.
Hittade den här bilden på google. Jag vet inte riktigt var den kommer ifrån, men tror ni att den stämmer? Jag är osäker. Distrikt 12 nämns ju i böckerna som det minsta distriktet, men jag tycker att 4:an ser mycket mindre ut...?
//Johanna
Äntligen!
(Tidsinställt inlägg)
När det här publiceras sitter jag antagligen på skolavslutningen. Önskar alla ett jättetrevligt sommarlov!
//Johanna
När det här publiceras sitter jag antagligen på skolavslutningen. Önskar alla ett jättetrevligt sommarlov!
//Johanna
Sommarläsning
Imorgon får vi sommarlov och det innebär en massa tid för läsning, underbart! Jag har förstås inte planerat vad jag ska läsa, men här är några böcker jag är extra sugen på:
De har länge legat och väntat på sängbordet, men det är annat som har kommit emellan. För er som inte ser så är det Sommaren jag blev vacker, Allie Finkles regler för tjejer 5: Födelsedagsfesten, Beastly och Skämmerskans dotter.
Systrar i jeans - underbart somriga böcker! Jag ska låna den tredje och så har jag köpt den fjärde.
Eld kan jag inte vänta längre med. Hoppas att den lever upp till mina förväntningar!
Jane Eyre. Boken jag har väntat på i hela mitt liv men inte tagit mig tid att läsa.
Och slutligen...
Pojkarna. Tycker egentligen inte att den verkar så bra, men eftersom den har vunnet ett så stort pris så känner jag mig lite tvungen att ge den en chans.
Får se vilka jag vill/hinner läsa! :)
//Johanna
30 days of books - day 07
Day 07 - most underrated book
Svår fråga. Jag kan tycka att Michelle Magorians Tystnad, tagning kan vara underskattad. Jag har faktiskt aldrig hört om någon annan än mig själv som har läst den, och jag tycker att den är fantastisk. Michelle Magorian har ju skrivit Godnatt Mister Tom som är väldigt känd, och det verkar som om resten av hennes böcker har kommit lite i skuggan av den.
Allt jag kan säga är att ni borde läsa den.
/Mimmie
Svår fråga. Jag kan tycka att Michelle Magorians Tystnad, tagning kan vara underskattad. Jag har faktiskt aldrig hört om någon annan än mig själv som har läst den, och jag tycker att den är fantastisk. Michelle Magorian har ju skrivit Godnatt Mister Tom som är väldigt känd, och det verkar som om resten av hennes böcker har kommit lite i skuggan av den.
Allt jag kan säga är att ni borde läsa den.
/Mimmie
The Clash
Hejsan, Mimmie här. Jag har precis läst ut boken The Clash - det är en sorts biografi baserad på intervjuer med bandmedlemmarna. Den innehåller också många foton, tunrélistor och detaljerade beskrivningar av skivor, turnéer och spelningar.
The Clash var ett punkband på sena 70- till tidiga 80-talet. De var faktiskt, tillsammans med Sex Pistols, det allra första, revolutionerande punkbandet. Det bestod av Joe Strummer (sång, kompgitarr), Mick Jones (sologitarr, sång), Paul Simonon (bas) och Topper Headon (trummor).
Boken består av intervjuer och annat som beskriver hela historien om The Clash, plus att var och en av medlemmarna skriver kort om sin uppväxt och barndom i början.
Jag tycker att den här boken är jättebra för den som är intresserad av punk eller gillar The Clash, det är väldigt intressant att läsa om revolutionen på 70-talet och om bandets egna skruvade historier om vad de har råkat ut för. Något jag inte gillar är att det mest är beskrivningar från Joe och Mick, inte alls lika många från Paul och knappt några från Topper. Det tycker jag är synd eftersom Paul är min favorit.
Trots allt är det en underhållande bok, men jag skulle inte rekommendera den till någon som inte gillar och/eller är intresserad av punk och The Clash.
The Clash var ett punkband på sena 70- till tidiga 80-talet. De var faktiskt, tillsammans med Sex Pistols, det allra första, revolutionerande punkbandet. Det bestod av Joe Strummer (sång, kompgitarr), Mick Jones (sologitarr, sång), Paul Simonon (bas) och Topper Headon (trummor).
Boken består av intervjuer och annat som beskriver hela historien om The Clash, plus att var och en av medlemmarna skriver kort om sin uppväxt och barndom i början.
Jag tycker att den här boken är jättebra för den som är intresserad av punk eller gillar The Clash, det är väldigt intressant att läsa om revolutionen på 70-talet och om bandets egna skruvade historier om vad de har råkat ut för. Något jag inte gillar är att det mest är beskrivningar från Joe och Mick, inte alls lika många från Paul och knappt några från Topper. Det tycker jag är synd eftersom Paul är min favorit.
Trots allt är det en underhållande bok, men jag skulle inte rekommendera den till någon som inte gillar och/eller är intresserad av punk och The Clash.
Träffat bokbloggare
Idag har jag träffat Esther och Anja från Hetre.blogg.se och det var roligt! Vi går på samma skola med har inte träffats förut. Lämpligt nog sprang vi på varandra i biblioteket... ;D
Vi pratade om lite olika böcker och recensionsexemplar och filmatiseringar och en massa annat.
Har ingen bild, men jag snodde den här från deras blogg:
//Johanna
Vi pratade om lite olika böcker och recensionsexemplar och filmatiseringar och en massa annat.
Har ingen bild, men jag snodde den här från deras blogg:
//Johanna
Svar på kommentar
Josen om Himlen börjar här av Jandy Nelson:
Jag tycker att ni borde skaffa en funktion så att man kan söka på namnet på en bok ni har recenserat. Isåfall kan man hitta en recension lättare om man letar efter någon speciell bokrecension.
Svar: Det låter som en bra idé... ska se om jag lyckas infoga det i kodmallarna.
/Mimmie
Update: nu är det fixat!
Jag tycker att ni borde skaffa en funktion så att man kan söka på namnet på en bok ni har recenserat. Isåfall kan man hitta en recension lättare om man letar efter någon speciell bokrecension.
Svar: Det låter som en bra idé... ska se om jag lyckas infoga det i kodmallarna.
/Mimmie
Update: nu är det fixat!
Himlen börjar här av Jandy Nelson
Genre: Drama, snyftare, ungdomsbok
Antal sidor: 265
Originaltitel: The Sky is Everywhere
Utgivningsår: 2010
Förlag: Gilla böcker (tack för recensionsexemplaret!)
De senaste timmarna har jag ägnat åt att läsa ut den här fantastiska boken. I brist på bättre ord kan jag bara säga att jag älskar den. Den har allt, liksom. Handlingen, språket, karaktärerna, humorn, det sorgliga...
Vad handlar den om då? Livet, skulle jag svara. Hur man hanterar situationer då man tror att man håller på att slitas sönder som en trasdocka. Om jag istället ska berätta lite om handlingen så handlar det om en 17-årig tjej vid namn Lennon (kallas Lennie). I efterhand, när hon tittar tillbaka på sitt gamla liv, jämför hon sig själv med en liten följeponny som jämt går i sin storasyster Bailey's fotspår - en tillvarao hon trivs väldigt bra med. Systrarna älskar varandra över allt annat, men när Bailey en dag dör tvingas Lennie att leva sitt liv på egen hand. Vi får följa henne vid många vardagliga tillfällen som plötsligt blir jättesvåra. Lennie blir en vilsen själ, och plötsligt står kärleken utanför och knackar på dörren. Lennie är förtvivlad, och utan att hon vet hur det gick till börjar hon hångla med sin döda systers pojkvän - mer förbjudet kan det väl inte bli? Och samtidigt finns den skitsnygga Joe Fontaine där, han som har börjat hänga hemma hos henne varje morgon. Hur gick det till?
I bakgrunden finns ett brinnande musikintresse, vilket jag tycker är ett väldigt bra sidospår. Det lättar upp, så att man inte bara faller ner i den glädjelösa världen. Lennie spelar klarinett, men hennes intresse avtar lite när det känns som att hon har förlorat allt. Joe är en musikalisk naturbegåvning och vill att de ska spela tillsammans, men Lennie vägrar. I alla fall till en början.
Jag nämnde att jag gillar karaktärerna. Lennies bor hos sin mormor eftersom mamman är försvunnen sedan 16 år tillbaka. Det är också något som ligger och gnager i utkanten av boken, var är mamma? Men mormorn är underbar och otroligt stark (i alla fall psykiskt sett). Hon har förlorat både sin dotter och ett barnbarn.
I huset bor också Big, en halvt galen, gräsrökande morbror.
En annan viktig karaktär är Toby, Bailey's pojkvän.
Det är väldigt intressant att läsa om vad som händer med alla dessa sörjande människor som alla försöker behandla sorgen på olika sätt.
Utspridda över hela boken finns mycket bra dikter som Lennie skriver och gömmer på olika ställen. Jag måste citera en särskild bra som dök upp efter bara ett par sidor:
"På morgonen den dag Bailey dog
stoppade hon fingret i mitt öra
och väckte mig.
Jag hatade när hon gjorde så.
Sen började hon prova tröjor, frågade:
Vilken tycker du bäst om, den gröna eller den blå?
Den blå.
Du tittade inte ens, Lennie.
Okej, den gröna. Jag bryr mig faktiskt inte om vilken du tar.
Sen vände jag på mig och somnade om.
Jag förstod senare
att hon hade tagit den blå
och det där var de sista ord jag någonsin sa till henne."
Otroligt bra, eller hur!? Jag tycker det är väldigt smakfullt att replikerna inte är markerade med vem som säger vad, för det fattar man ändå.
Slutligen vill jag bara be alla som vill ha en fantastisk läsupplevelse om att gräva ner sig med den här boken, det har jag gjort, och den är underbar!
Betyg: Behöver jag ens skriva det? 5/5.
Är det någon mer än jag som önskat att den här boken kunde filmatiseras?
//Johanna
30 days of books - day 06
Day 06 - A book that makes you sad
Agnes Cecilia - en sällsam historia
Denna bok av Maria Gripe är lite kuslig och dyster. Jag får i alla fall en dyster känsla av den, och historien är sorglig och ganska tragisk.
/Mimmie
P.S. Det har inte blivit så många recensioner på senaste tiden, varken från mig eller Johanna. För min del beror det på att jag för närvarande läser böcker jag inte riktigt känner för att recensera (biografier och liknande) och Johanna läser just nu Hungerspelen, om jag inte tar fel, och är ganska uppslukad av den. Men jag har för mig att det kommer upp en del från Johanna nu framöver, hon verkar ha ganska mycket på gång!
Agnes Cecilia - en sällsam historia
Denna bok av Maria Gripe är lite kuslig och dyster. Jag får i alla fall en dyster känsla av den, och historien är sorglig och ganska tragisk.
/Mimmie
P.S. Det har inte blivit så många recensioner på senaste tiden, varken från mig eller Johanna. För min del beror det på att jag för närvarande läser böcker jag inte riktigt känner för att recensera (biografier och liknande) och Johanna läser just nu Hungerspelen, om jag inte tar fel, och är ganska uppslukad av den. Men jag har för mig att det kommer upp en del från Johanna nu framöver, hon verkar ha ganska mycket på gång!
Ett omslag att älska
Den här boken ligger och bubblar på sängbordet i väntan på att bli läst.
//Johanna
