Vid månadsskiftet september/oktober gick jag och Mimmie på bokmässan. Strax senare provade jag en datorfri vecka (rekommenderas!).

 

Mimmie redde ut förrvirrningen kring Narnia-serien och jag läste Jokern av Markus Zusak (vi båda blev förresten lite småförälskade i honom under hösten.).

 

Det har varit en synnerligen lyckad höst för Pia Hagmar som levererade två fantastiska hästböcker för lite äldre personer (Millan och Du och jag och vi).

 

Och så blev det jul och allt.

 

 

Drama: Himlen börjar här av Jandy Nelson

Fantasy: Myrddin av Claes Reimerthi

 

I år fick jag två pocketböcker i julklapp; närmare bestämt två klassiker:

 

Svindlande höjder av Emily Brontë

(Jag har länge viljat läsa något av Brontë-systrarna! Jane Eyre, till exempel)

 

Mina drömmars stad av Per Anders Fogelström

(Handlar om ett liv i Stockholm på 1800-talet. Jag älskar omslaget)

 

Recensioner kommer troligtvis upp snart! Dessutom har jag läst ut "Sherlock Holmes - A study in scarlet" som jag ska göra en liten redovisning av mycket snart :)

 

/Mimmie

 

 

I början av året slutade Ebba blogga på Boksystrar. Inlägget går att läsa här. Tycker ändå att vi har fortsatt blogga relativt ofta även om vi numera bara är två.

 

Både jag och Mimmie läste Cirkeln och blev positivt överraskade. Den blev även vinnare i Bokjuryn 2011.

Jag tog mig i kragen och läste Anne på Grönkulla och älskade den!

 

I mars firade vi ett år. Ungefär vid den tiden började Mimmie med 30 days of books som hon snart är färdig med.

 

Mimmie recenserade Eld någon gång i början av maj. Jag läste den först för någon månad sedan.

 

Under sommaren låg bloggen ganska öde. Jag läste Hungerspelen och tyckte rätt mycket om den. 21 augusti, samma dag som skolan började, bröt vi sommaruppehållet. Då la jag upp min recension av Och i Wienerwald står träden kvar, vinnaren av augustpriset 2011 i kategorin fackböcker.

 

Den här headern har vi haft större delen av året:

 

 Alla inbitna Engelsfors-fans vet väl om att det i vår (närmare bestämt 2 april 2013) kommer ges ut ett seriealbum. Så här står det på Saras blogg:

 

Nyligen avslöjades det att man kommer kunna läsa om Adrianas ungdom. Och så publicerade Sara den här bilden:

 

(Jag äger inte rättigheterna till bilden.)

 

Visst låter det spännande?

 

//Johanna

Jag fick en tidig julklapp! :) 

 

Titel: Only väg is upp

Författare: Emmy Abrahamson är 36 år och uppväxt i Moskva men bor i Sverige. Har även gett ut "Min pappa är snäll och min mamma är utlänning"

Genre: Ungdomsbok

Förlag: Rabén&Sjögren

Antal sidor: 234

 

Innan jag börjar den här recensionen måste jag förklara hur svårt jag har att faktiskt uppskatta böcker som ska uppfattas som roliga. Jag skrattar, om ens ler, nästan aldrig åt böcker, trots att de kan vara lite humoristiska. Jag tycker oftast att skämten levereras onaturligt och inte särskilt övertygande. Så ni kanske förstår (när ni läser recensionen) hur den här boken överraskade mig!

 

Only väg is upp (låt mig börja med titeln. Vilken löjlig titel! Jag blev genast tveksam till den, bara genom att kasta en blick på framsidan) handlar om Filippa, som flyttar till London efter studenten i hopp om ett helt nytt, superhäftigt liv i drömmarnas stad. Hon tänker söka scenskolan och skaffa sig en cool pojkvän. Men naturligtvis är allt inte så enkelt, och Filippa ställs inför skabbiga lägenheter, kriminella hyresvärdar, sadistiska chefer och uppblåsta rockstjärnor. Och naturligtvis konsten att tillaga en perfekt kopp te. 

 

Åh, den här boken är fantastiskt. Den är så underbart sarkastiskt och klockrent skriven att jag skrattar högt flera gånger. Den känns trovärdig, både i språket och handlingen, och den blir aldrig tråkig trots att tempot ibland inte är jättehögt. Jag älskar hur den slutar med orden INTE THE END och jag ser verkligen fram emot att läsa fortsättningen! De två uppföljarna heter Stjäla the show och Make it stort. Den här boken gör sig verkligen förtjänt av sin Augustnominering!

 

/Mimmie

 

 

 

 

Böcker som utspelar sig i en dyster framtid ligger väldigt rätt i tiden just nu.

Några kända dystopier:

 

Hungerspelen av Suzanne Collins

Matchad av Ally Condie

Oönskad av Gemma Malley (kanske inte jättekänd)

Divergent av Veronica Roth (planerar att läsa)

 

 

Jag var väldigt inne på sådana böcker för någon månad sedan, men jag tror att ämnet är väldigt svårt att skriva om:

 

• Samhället måste inte vara sannorlikt, men trovärdigt tycker jag att det ska vara. Även om människosynen är helt annorlunda i boken så måste vi på något sätt kunna förstå oss på det. Det är en fördel om författaren här kan begränsa sig och inte låta beskrivningarna blomma ut för mycket på alla avancerade lagar och oskrivna regler.

 

• Karaktärerna måste förstås anpassas efter levnadsvillkoren, men jag tycker att alltför många personer i böckern ligger så långt bort från vår människosyn så jag har svårt att förstå mig på dem. Då blir de platta och tråkiga.

 

• När jag provade att skriva en framtidsnovell så insåg jag hur svårt det var att få till beskrivningarna, på allting! Läsaren måste förstå samhället, men förklarar man för mycket blir det tråkigt.

 

• Att skriva en originell dystopi är nog också en utmaning. Jag tycker att många av de jag har läst flyter ihop i kanterna, de är utformade efter precis samma ramar. Gäsp.

Så många platta och misslyckade dystopier har skrivits. Vad är det då som fortfarande lockar oss att läsa den här typen av litteratur?

Kommentera gärna!

 

//Johanna

 

Jaha, plötsligt var det bara en dag kvar till julafton!

Nu börjar allting bli färdigt, nu är det dags att bara njuta. Luta sig tillbaka med en god bok, kanske knapra på en pepparkaka.

Min lilla hög med böcker att läsa ser ut så här just nu:

 

Och just nu läser jag:

 

 

Eftersom vi ska skriva deckare i skolan någon gång i vår så vill jag vara lite förberedd. Tänker läsa Isprinsessan av Camilla Läckberg, och:

 

//Boksystrar

 

Våra trogna läsare vet nog att jag (Johanna) inte tycker om high fantasy så mycket, det är alldeles för mycket karaktärer och beskrivningar... Ändå har jag fått en galen(?) idé om att försöka läsa den första Sagan om ringen-boken, eftersom jag nyligen såg filmen och tyckte om den.

 

Orkade inte med Eragon (recension av den snigeln hittar ni här), och Mimmie har varnat mig för att Sagan om ringen är ännu värre.

Så vad tror ni, är den värd ett försök?

 

 

//Johanna

År 2013 har jag planerat ganska mycket för, bokmässigt. Det jag ser mest fram emot är nog släppet av Nyckeln, den tredje och avslutande delen i Engelsfors-serien, som ni flesta nog har hört talas om. Dessutom kommer det ju släppas ett seriealbum, "Berättelser från Engelsfors" som jag är väldigt spänd på. Detta kommer ut (om jag minns rätt) våren 2013, och Nyckeln släpps på hösten. 

 

Jag vill även läsa Hungerspelen-serien. (Ja, jag vet - jag ligger ganska mycket efter när det gäller den. Men det har varit en sådan himla hysteri över böckerna och jag vill läsa dem när det har lugnat sig lite.) Det gör jag nog på sommaren, när jag har mycket tid till att bara läsa. 

 

Eftersom jag vill utöka mitt ordförråd i engelskan, tänker jag läsa en hel del engelska böcker. Så det blir nog några recensioner av dessa också. Något jag är extra nyfiken på är Sherlock Holmes-böckerna. Jag har sett tv-serien som är baserad på originalböckerna så det ska bli roligt att läsa de riktiga.  De är ju skrivna på 1800-talet och säkert väldigt komplicerade i språket, men jag brukar komma in i det, och en utmaning är ju alltid roligt... :)

 

Under sommaren kanske jag ger mig på andra delen i Sagan om ringen-trilogin. Första delen av riktigt, riktigt tung fantasy, men som ni kanske vet så gillar jag ju det (till skillnad från Johanna xD)... 

 

Dessutom kanske jag gör ett nytt försök med David Copperfield. När jag fick den var jag bara elva år, och gav upp efter halva (är ändå ganska stolt att jag hann så långt!) men nu, tre år senare, är det väl rimligt att jag försöker igen. 

 

Andra böcker jag tänkt läsa är: 

-En prinsessas dagbok av Meg Cabot

-Allt jag säger är sant av Lisa Bjärbo

-Utan titel av Anna-Charlotta Gunnarsson

-Var är Alaska? av John Green

 

Har ni några speciella bokplaner inför 2013?

 

/Mimmie

 

...är att jag inte riktigt får ro att läsa tjocka böcker. Om boken är bra tar den oftast inte mycket längre tid att läsa än en normaltjock bok, men jag drar mig ändå från att göra det.

 

 

Började i höstas med Utvandrarna av Willhelm Moberg, men var alldeles för stressad för att kunna ta mig igenom den. Ibland måste man prioritera recensionsexemplar och biblioteksböcker.

 

 

I gryningen tror jag att mamma ska väcka mig köpte jag på bokmässan i år. Den är väldigt tunn, men jag har ändå haft så mycket böcker på gång så jag inte har hunnit läsa den! Den tar jag mig nog dock igenom rätt snabbt på jullovet.

 

//Johanna

 

 

Kaninhjärta, som jag dock inte har läst. Utkommer april 2013.

 

 

Titel: Box 101

Författare: Andy Mulligan

Genre: Äventyr, gatubarn

Antal sidor: 216

Utgiven: 2011

Förlag: Berghs

 

Raphael, Gardo och Råttan är tre gatubarn som lever på en soptipp i Filippinerna. De livnär sig på att leta efter värdefulla saker som de kan sälja. Varje dag ser likadan ut tills Raphael hittar en påse med ett världigt speciellt och värdefullt innehåll. När polisen sedan kommer och söker igenom hela soptippen inser pojkarna hur viktig påsen är, och de kan inte låta bli att försöka lösa den stora gåtan som den för med sig.

 

Det var intressant att läsa om gatubarn, jag kände hur jag lätt satte mig in i deras vardag. Äventyret känns oerhört genomtänkt, möjligen lite osannorlikt, men när man väl läser är det spännande.

Plus för handlingen och minus för det något svajiga språket. Sedan så gillar jag inte heller att perspektivet hoppar mellan olika karaktärer i olika kapitel, det är förvirrande.

 

Box 101 var spännande, men grep aldrig riktigt tag i mig.

 

Betyg: 3/5

 

//Johanna

Igår skrev MittimEllan om boken Flickan med glasfötter. Inlägget kan ni se här.

Det låter som en jättefin bok. Jag älskar sorgliga böcker som är vackert skrivna. Bara framsidan får mig på fall direkt!

 

 

 

Någon mer som är sugen på att snyfta lite i vintermörkret så kan jag passa på att rekommendera Jag är kvar hos er av Peter Pohl, som jag visserligen läste för kanske länge sedan.

 

//Johanna

Originaltitel: The Luxe

Författare: Anna Godbersen är 32 år och kommer från Kalifornien, USA. 

Genre: chic-lit, drama.

Antal sidor: 427 

Förlag: Wahlströms

Året är 1899 och hela Manhattan skvallrar om det allra senaste: den unga, vackra Elizabeth Holland ska gifta sig med den stiliga ynglingen Henry Schoonmaker. Men så händer det ofattbara: Elizabeth drunknar i Hudson-floden. I flera dagar söker man efter hennes kropp men utan resultat. Hennes begravning äger rum samma dag som bröllopet skulle ha gjort. Hela New York sörjer den unga flickan, men ingen anar att det fanns flera som gärna skulle sett Elizabeth död.

 

Det här är en ganska klassisk chic-lit! Jag måste erkänna att jag tycker väldigt mycket om den. Inte bara för att 1800-talets överklass, klänningar och fisförnäma konversationer både roar och fascinerar mig; också för att den är otroligt spännande och bra skriven. De rika beskrivningarna fullkomligt flödar, och man kan verkligen se prakten och överdådet framför sig. Ibland kan det dock kännas lite för mycket med alla beskrivningar (man måste inte beskriva varenda klänning i hela rummet). Alla karaktärer, deras relationer och intrigerna känns väl planerade och uttänkta. Jag tycker särskilt mycket om Diana, Elizabeths lillasyster. 

Det enda jag kanske skulle vilja ha mer av ibland är ett högre tempo och mindre detaljer. Annars är den helt fantastisk! Jag tänker defentivit läsa fortsättningen. 

Betyg: 4/5 

 

/Mimmie

Det har varit knapert med inlägg på sistone. Så här i slutet av terminen är det alltid mycket att göra, inte minst när det börjar bli jul.

 

I nuläget läser jag en bok av Markus Zusak som heter Fighting spirit.

 

 

Det verkar som att Knockout som jag läste för ett drygt år sedan, är någon form av uppföljning på den här.

Måste medge att Fighting spirit är ganska tråkig, liksom Knockout. Visst skriver Markus Zusak bra och ganska roligt, men handlingen är mördande. Det känns som en bok där författaren har tänkt "nej, nu ska jag inte låta huvudpersonen bli perfekt", så då gör han honom till en fullt ointressant människa.

 

Jag påstår inte att en bok måste vara actionspäckad till max, men detta ligger definitivt på gränsen på tråkig. Om händelserna inte är så fartfyllda, så fine, men jag vill fortfarande ha drama, fast kanske i en annan form. Som känslor eller minnen som avslöjas allt eftersom boken växer.

 

Jag tänker ge Fighting spirit ett par sidor till, men blir den inte bättre så får det vara.

Livet är för kort för att läsa dålig böcker.

 

//Johanna