Titel: Synvilla
Författare: Karina Berg Johansson
Genre: Ungdomsbok, utanförskap.
Antal sidor: 239

Samuel hatar att leva. Han förstår sig verkligen inte på sina klasskompisar, och skulle helst slippa följa med på den fåniga klassresan till Gotland, men ingen får misstänka något.
Samuel lever i konstant ensamhet. Han trivs rätt bra för sig själv, skyddad av sin långa svarta rock och rufsiga hår. Vad de andra inte vet är att i fickan ligger en kniv och väntar på det rätta tillfället. Det här ska bli det sista han gör.
Det som har fått Samuel att stå ut så här långt är Emelie. Hon är klassens populäraste tjej som alla gillar. Men de andra förstår inte vem hon egentligen är. De suger åt sig hennes uppmärksamhet och får sedan inget tillbaka.
Men Samuel vet hur hon är egentligen, och han älskar henne. Men hela tiden finns Lukas däremellan, Emelies pojkvän. Och vem kan undgå att tycka om honom?
Samuel vill bara en sak innan han ska dö - att Emelie ska vara lycklig. Och innan han dör vill han att hon ska veta om att han älskar henne.
Med på resan finns också Emelies mamma Ika. Hennes förhoppning med den här resan är att hon ska komma närmare sin dotter, och att Emelie ska inse att Ika betyder mer för henne än hon vill låtsas om.
I ungefär varannat kapitel får vi följa Samuel, och i varannat Ika.

Åh vad jag gillar den här boken! Man lever sig så lätt in i berättelsen och får uppleva den där gnagande ensamheten.
Jag skulle tippa på att omkring 50% av det som står i den är känslor, men även handlingen är bra. Det är kanske inte någon unik idé, men Synvilla är skriven på ett unikt sätt. Det är den där typiska niondeklassen där det finns alla typer av ungdommar, och det är väl ganska smart för författaren behöver inte berätta så jättemycket om dem, vi förstår ändå ganska bra vad de är för typer.
Ingenting tuggas om, det är hela tiden intressanta händelser som för boken framåt. Vissa kapitel har även spännande cliffhangers i sluten. Ett annat plus är omslaget, jag blev direkt sugen på att läsa boken när jag såg den!
Alla ungdommar borde läsa den här. Man får sig verkligen en tankeställare och inser hur viktigt det är att alla får ta plats.

Betyg: 5/5!

//Johanna