Den där känslan när du verkligen inte kan sluta läsa...
Jag vet att jag redan har hyllat denna bok till skyarna och jag vet att ni antagligen helst vill skrika åt mig att skriva om något meningsfullt istället. Men faktum är att det i högsta grad kändes meningsfullt och rent ut av viktigt för mig att läsa om Boktjuven och återvända till Dödens mörka berättelse. Nåväl, det är i alla fall väldigt härligt att ha fått läslusten tillbaka.
Du befinner dig högst sannolikt på den här bloggen just nu för att du, precis som jag, inte kan få nog av den där eurofin man känner när det är fysiskt omöjligt att lägga ifrån sin en bok.
Bra böcker finns det gott om, men det är inte varje vecka man stöter på någon man så fullkomligt klickar med som de där pärlorna. Extra roligt är det när man kommer tillbaka till en bok man läste för ett par år sedan och upptäcker att man, äldre och klokare, fortfarande tycker om den precis lika mycket.
Det är sådant som driver oss bokslukare till att ibland bara lägga upp fötterna på soffbordet och sträckläsa en tegelsten på en eller två dagar, för visst håller du med om det?
Markus Zusak har verkligen en unik berättarteknik och jag slutar aldrig fascineras av hur han ständigt utmanar sig själv med nya perspektiv och får till dem så fantastiskt bra. Och att kunna skriva en bok som om vartannat får dig att både skratta, gråta, vilja kasta boken i väggen och sova med den under kudden, det är jag väldigt imponerad av. Markus kommer för alltid att vara en av mina favoritförfattare och Boktjuven är en historia jag sent ska glömma.
//Johanna
DinoSara
Åh. Jag såg denna på bio för en månad sen och blev störtförälskad i den! Så vill såklart läsa boken också, går bara och väntar på att min stora läshög ska förminskas en aning dock.
Svar:
Johanna & Mimmie
Josefin
Vilken underbart fin bild! (Och jättebra skriver också, såklart.)
Svar:
Johanna & Mimmie
Trackback
