Titel: Anne på Grönkulla
Författare: Lucy Maud Montgomery
Genre: Klassiker
Antal sidor: 192
Handling: Det är någon gång i slutet av 1800-talet skulle jag tro, möjligen början av 1900-talet (exakta årtal står inte, men boken är skriven 1907). Det äldre syskonparet Marilla och Mathew Cuthbert ska adoptera en pojke som ska hjälpa till i hemmet. Av misstag skickas en flicka; Anne. Anne är en pratglad tös och trots att Marilla och hennes bror egentligen inte är intresserade av en flicka så bestämmer de sig för att behålla henne.
Annes största sorg är att hon är rödhårig. Hon drömmer om korpsvart hår och vackra klänningar, men endast i hennes fantasi blir detta verklighet. Marilla skämmer inte precis bort henne. I början tycker de att hon pratar förfärligt mycket, men snart finner de tycke för henne. Anne gör sina misstag, alltid måste de hålla ett öga på henne, men hon gör aldrig samma misstag två gånger.
Anne tycker särskilt mycket om den tystlåtne Mathew. Han låter hennes mun gå på som den vill och är road av hennes prat om naturen. Anne älskar Grönkulla, stället där gården ligger heter så. Hon fantiserar ihop de mest underbar ting om blommor, träd och sagoväsen.
Grannflickan Diana blir hennes bästa vän. Åh så kul de har ihop!
Vi får följa Anne från hennes första sommar på Grönkulla, då hon är 11 år, tills hon fyllt 16 och börjat på seminariet.

Jag älskar den här boken! Jag började läsa den redan när jag var liten - min pappa läste högt för mig -, men vi läste aldrig ut den, och den var väl kanske inte så begriplig för en 7-åring. Nu har jag på nytt läst den, och jag kan inget annat än säga att den är helt underbar!
Miljöbeskrivningarna är detaljerade, man får veta allt om det Kanandensiska landskapet där Grönkulla ligger. Annes fantasi har inget slut och jag njuter av att läsa det!
Det jag tycker är häftigt med gamla böcker är att de ofta utspelar sig under många år på förhållande vis få sidor. Här följer vi Anne ungefär 5 år, och boken är ändå bara ungefär 300 sidor. Ibland kan ett halvår passera på tre sidor. Det är lite speciellt, här har författaren säkert gjort ett urval och på så sätt kunnat välja ut de bästa och mest intressanta händelserna. För jag tycker att Anne på Grönkulla är underhållande rakt igenom.
Mot slutet får Montgomery även till en sorgsen stämning eftersom Anne håller på att bli vuxen. Marilla och Mathew känner inte riktigt igen den alltmer tysta Anne, men innerst inne är hon ändå lika ömsint och fantasifull som vanligt.
Det var svårt att slå ihop boken när jag igårkväll låg vaken sent och läste. Det är tur att det finns fler böcker i serien - åtta stycken!

Betyg: 5/5

//Johanna