Genre: blandat - det går inte direkt att avgöra. Sätter den på övriga genrer.
Antal sidor: 328

Handling: Beatrice är en sjuttonårig tjej som gillar att fotografera konstnärliga bilder av scener från gamla filmer och att lyssna på radio. Hon har en mamma som hon misstänker börjar bli paranoid och en klämkäck pappa.
När de flyttar för (tycker Beatrice) hundrade gången har hon inte stora förhoppningar på High School. Men så möter hon en blek och tyst kille som de andra eleverna kallar för Ghost Boy. Hon försöker prata med honom, men han är inte intresserad.
En dag hamnar dock en lapp i hennes skåp. Där står en radiofrekvens och ett klockslag. När hon kommer hem så skruvar hon in frekvensen på klockslaget och hamnar mitt i ett midnattsprogram: The Night Light Show.
Dit kan folk ringa in och prata om allt möjligt. Man märker att det nästan är som en liten community - programmet har sina stammisar som verkar känna varandra genom programmet.
En dag så ringer Ghost Boy (som egentligen heter Jonah) in till programmet, och efter det börjar de prata med varandra i skolan. Jonah berättar om hur hans funktionsnedsatta tvillingbror Matthew och han mamma dog i en bilolycka för nio år sedan.
Men så kommer Jonah något på spåren. Matthew kanske inte är död, trots allt...

Den här boken är verkligen speciell. Den har en annorlunda story som jag verkligen gillar. Den är inte romantisk precis, men det bjuds ändå på en del kärlek, så väl som skratt och tårar. Ett stort plus är slutet - väldigt oförutsägbart!
Jag gillar Beatrices annorlunda fritidsintressen, och jag fullkomligt ÄLSKAR The Night Light Show! Alla roliga stammisar som ringer in och pratar om sina problem eller bara vad som helst - elvis-älskaren Myrna, musiknörden-och-gamla-blinda-gubben Larry, skojaren Don, pessimisten Dottie.
Robothjärta är ingen bok som jag blir helt beroende av, men den är absolut en bladvändare!
Jag rekommenderar den till dig som vill ha... ja, som vill ha en bok som inehåller lite allt möjligt - kärlek, tårar, mystik, skratt, vänksap.

Betyg: En stark fyra av fem möjliga!

Utdrag ur boken (från ett avsnitt av The Night Light Show)

Dottie: Kommer du ihåg Brutus, min kissekatt? [snyftningar] jag vet inte om jag nämnde det, men Brutus gav sig av till katthimlen för några månader sedan.
Herb: Å, vad tråkigt att höra, Dottie.
Dottie: Jag saknar honom så. Och jag tror han försöker kontakta mig - från andra sidan.
Herb: Vad menar du med att han försöker kontakta dig?
Dottie: han har dykt upp i mina drömmar under flera nätter. Jag ligger i sängen och han går rakt över min mage, ställer sig på min bröstkorg och stirrar på mig. Han rör munnen som om han talar. Inte jamar, talar.
Herb: Vad säger han?
Dottie: Han säger: "Bistro. Bistro. Bistro."
Herb: Bistro?
Dottie: Ja, det är det jag inte förstår. Varför pratar han om restauranger, vad är det han försöker berätta för mig?