Författare: Yann Martel är född 1963 och kommer ifrån Spanien, men bor i Kanada.

Genre: Oj. Jag sätter nog den här på övriga genrer.

Förlag: Brombergs

Antal sidor: 350

 

När jag först såg filmen Life of Pi, så trodde jag att den skulle handla om själva överlevnaden, äventyret på livbåten, och jag förväntade inte så mycket. Jag kunde inte ha haft mer fel! 

Pi och hans familj äger en djurpark i Indien. Ekonomin dalar och de bestämmer sig för att flytta till Kanada och sälja djuren. De flesta djuren följer med på båten för att säljas. Mitt ute på Stilla havet, under en storm, sjunker båten. Pi är den enda överlevande. Tja, om man inte räknar hyenan, zebran, orangutangen och tigern - vars namn är Richard Parker. Så småningom finns bara Pi och Richard Parker kvar på den lilla livbåten, och kampen om överlevnad börjar. 

 

Religion spelar också en stor del i berättelsen. Pi själv är både hindu, kristen och muslim. Han är djupt troende men tycker att alla religioner egentligen handlar om samma sak, och vill inte höra till någon speciell. När man tänker på resan han skulle komma att göra, så inser man att det nog var ganska bra att Pi bunkrade upp med inte bara en, utan tre gudar.

 

Handlingen är otroligt spännande och ibland nästan obehagligt realistisk. Man får lite rysningar när man läser om hur en vanlig människa förändras av hunger och törst, och hur hennes instinkter blir nästan djuriska. Men det går aldrig över gränsen; som jag sa har ju Pi sin tro.

Språket är livligt och vackert, detaljerat, humoristiskt och väldigt rörande. Ibland finns det inslag av fantasy där man inte riktigt vet vad man ska tro. Man får välja själv, precis som med Gud.

 

Överlag kan jag bara säga en sak: Wow! Läs den. Och se filmen när du ändå håller på.

 

Betyg: 5/5 och tusen rekommendationer.

 

/Mimmie