Reading Habits Tag

 1. Har du en speciell plats hemma där du brukar läsa?
Nästan undantagslöst sängen - på helgmornar, kvällar, efter skolan... Det är lugnast i mitt rum och det naaajs att ligga ned och läsa!

2. Bokmärke eller random pappersbitar?
Jag älskar att pyssla och har väldigt många fina bokmärken som jag har gjort själv eller köpt, men om jag inte har något i närheten tar jag till med pappersbitarna och byter så snabbt som möjligt till ett riktigt bokmärke.
I nödfall memorerar jag sidnumret eller viker sidan...

3. Kan du sluta läsa när som helst eller måste du sluta efter ett kapitel eller efter ett visst antal sidor?
Jag föredrar förstås att läsa kapitlet ut, men har inga problem med att sluta mitt i en sida. Meningen måste jag dock läsa klart.
Om jag har tid och det bara är ett par sidor kvar av kapitlet läser jag oftast ut det.

4. Äter du eller dricker du någonting när du läser?
Njae, ganska sällan. Ibland dricker jag te på kvällarna.
 
5. Brukar du lyssna på musik eller ha på TV:n medan du läser?
Jag har inte ont av att läsa med lite ljud i bakgrunden men föredrar när det är tyst. Jag har testat att sätta på musik när jag läser men jag gillar det inte. TV funkar definitivt inte, då jag kan verkligen inte koncentrera mig på boken, och samma gäller med mobilen.
 
 6. En bok i taget eller flera samtidigt?
 Om jag läser en väldigt tjock och småtrist bok  kan  jag ibland lägga ifrån mig den och läsa en  bok  emellan (just nu ligger både Sagan om  ringen och  Analfabeten som kunde  stava påbörjade på  sängbordet för jag fick ett  plötsligt infalla att läsa  om Harry Potter), men  jag har svårt att aktivt läsa  flera böcker  samtidigt. Jag kan ha flera påbörjade  men jag  avstår helst från parallelläsning.

 7. Läsa hemma eller överallt?
 Om jag är riktigt inne i en bok finns det inga  gränser  för var jag kan läsa... Hemma, på  lektionerna, på  toa, när jag äter, under  reklampauser, på  spårvagnen, när jag går...
 Jag brukar alltid ha en bok i skolväskan.

 8. Läsa högt eller tyst i huvudet?
 Tyst i huvudet. Har inte så mycket att tillägga - det är väl ganska obvious?

9. Hoppar du fram i boken eller hoppar du över stycken?
Jag skulle aldrig hoppa över delar i boken! Om det till exempel är en lång, tråkig dialog som inte är så viktig händer det att jag skumläser, men att hoppa över är ju helknasigt...?

10. Bryta rygg eller inte?
Jag känner människor som är petnoga med sina böcker och bara öppnar en liten springa för att inte förstöra boken, men det tycker jag är väldigt onödigt. Jag är ganska rädd om mina böcker, viker helst inte sidor och får småpanik om omslagen på pocketböcker böjs, men jag tycker ändå att man ska kunna läsa ordentligt. Jag bryter! 

11. Skriver du i böcker?
Nej, verkligen inte! Vad skulle jag skriva i dem liksom?

12. Vilka taggar du?

Alla som inte har gjort enkäten!
 
//Johanna

Läsdagbok - tips

readingdiarywebb
(Lånat från Punctumsaliens)

99 dagar kvar - premiär 31 januari 2014

     
 

Harry Potter - igen!

 
Som jag ironiskt nog just lämnt i ett inlägg angående omläsningar händer det väldigt sällan att jag läser samma bok två gånger, men härom kvällen fick jag en plötslig lust att läsa Harry Potter en gång till. Så jag tog helt enkelt ned första boken från hyllan och började läsa, och naturligtvis fastnade jag ganska rejält...
 
"Åh, vad underbart det är att vara tillbaka på Hogwarts!" tänker jag förtjust medan jag slukar den ena boken efter den andra. Det var fyra år sedan jag läste böckerna och jag har inte känt något behov av att läsa om dem med en gång, jag har alltid tänkt att jag ska vänta ett par år. Det är jag ganska glad för nu, för det är underbart att läsa utan att veta exakt vad som händer, lite som första gången om ni förstår.
 
När jag är färdig med de sju böckerna ska jag ta itu med dessa recensionsexemplar:
 
 
//Johanna

Vad jag läste under sommaren

Sommaren 2013 var otroligt produktiv för mig, läsmässigt! Jag plöjde igenom detta:
 
Japp, jag läste Hungerspelen, alla tre böcker (dock inte på engelska). Trodde nästan aldrig att det skulle hända, men jo där ser man. När de blev populära så reagerade jag tvärt emot alla andra och blev helt "anti-hungerspelen"/"jag-är-cool-för-jag-gillar-inte-samma-som-alla-andra"-typen. Vilket var helt wasted för de är ju fantastiskt bra! Nummer ett är lätt bäst, men tvåan är inte långt bakom. Trean var okej, men jag tyckte att all action kom för tätt inpå på slutet, och [SPOILER ALERT] alla bara dog... det blev deprimerande. 
 
Tog mig även igenom dessa tre tegelstenar och kände mig väldigt stolt! 
 
Andra delen i Tahere Mafis dystopi-trilogi om Juliette, 17 med sina två beundrare. Recension läser ni här. (Ni behöver inte bli avskrämda av den där ironiska beskrivningen, det är  inte så dåligt som det låter)
 
Läs min recension här. (Alltså wow. Omslaget. Blir helt kär varje gång jag tittar på det...!)
 
Eftersom det är mitt klassiker-år... skrev aldrig någon recension på denna underbara lilla novellsamling, men jag skrev ett inlägg om Hjalmar Söderberg för några månader sedan, här.
 
/Mimmie
 
PS. Som ni ser till vänster så läser jag nu "Ringaren i Notre Dame" av Victor Hugo, en fransk klassiker som bland annat har gjorts till Disney-film... vi håller på med ett skolarbete just nu, där vi undersöker olika litterära epoker. Min grupp har fått Realismen, och boken tillhör just den. Det kan hända att jag skriver en recension eller en liten utvärdering när vi är klara! Lite litterär allmänbildning kan ni väl inte säga nej till :)

Tankar om Hundraåringen

 Ni kan läsa Johannas recension på boken här.
 Jag har velat läsa den här ganska länge, och när det väl var dags, hade jag ganska höga förhoppningar. Delvis på grund av Johannas lovord i recensionen, men även från mina föräldrar och andra jag känner. När jag hade med den i skolan och läste, så kunde folk komma fram till mig och säga "den där är JÄTTEBRA". 
Och nej, den är absolut inte dålig. Handligen är rolig och lite gullig, och att få ständiga tillbakablickar som speglar nästan hela 1900-talet säger väl ingen nej till? Men jag kan inte riktigt säga att jag tycker den innehåller den sortens gapskratt-humor som folk förberedde mig på. Den fick mig att le ganska ofta, och på några enstaka ställen började jag fnissa lite. Det är synd, för om jag inte hade haft några förhoppningar så hade jag nog tyckt den var väldigt mycket roligare. 
Hur som helst, jag ångrar absolut inte att jag läste den och jag ser fram emot filmen, som kommer vid jul (om jag inte minns fel). Kan väl även ta tillfället i akt och ifrågasätta och påpeka att antalet kvinnor med betydelsefulla karaktärer i boken når upp till den chockerande siffran 2. Håhå jaja. 
 
Trailer till filmen ser ni här:
 
/Mimmie

Böcker om andra världskriget

Jag älskar att läsa böcker som man berörs av, som ligger så fruktansvärt nära verkligheten att man nästan tycker sig ha upplevt sig själv. Därför läser jag gärna om andra världskriget, inte för att "gotta mig" i bedrövelse, utan helt enkelt för att det ofta väcker starka känslor hos mig. Här är några tips om du tycker likadant:
 
...vad mina ögon har sett, Ingen väg tillbaka, Om stenarna kunde tala av Magda Eggens
 
Magda Eggens överlevde Auschwitz och en rad koncentrationsläger och har i flera böcker skildrat sitt liv, innan efter och under tiden i lägren, i syftet att det aldrig ska glömmas bort. Tusentals skolelever har hört Magda berätta om hur hon som lycklig tonårsflicka förvandlades till ett nummer utan identitet, utan själ. Stilla och sakligt berättar hon om hur allt togs ifrån henne, om den fruktansvärda tiden i förintelselägret Auschwitz, om ofattbar grymhet och lidande, men också om livsvilja, kärlek och gemenskap.

Dessa tre böcker är så fruktansvärt hemska och viktiga och fick mig verkligen att tänka efter när jag läste dem första gången i fyran, och jag tror aldrig att jag kommer glömma Magda Eggens historia. Gripande läsning som alla borde testa.
 
 
 
 

Boktjuven av Markus Zusak
 
 Tyskland 1939. Landet håller andan. Döden har aldrig haft mer att göra, och  det  är bara början. Liesel Memingers liv förändras när hon plockar upp en  bok  på marken bredvid sin lillebrors grav. Det är Dödgrävarens handbok som  lämnats  där av misstag och det är den första bok hon stjäl. Hon inleder en  kärleksaffär  med ord och böcker när hon med hjälp av sin fosterpappa lär sig  läsa. Och  böcker är den röda tråden i denna skickligt komponerade roman.  Böckerna  öppnar upp nya världar för Liesel och snart börjar hon stjäla fler  böcker - från  nazisternas bokbål, borgmästarens bibliotek, varhelst böcker  finns att hitta.  Hon delar sina böcker med sina grannar när de sitter i  skyddsrummen under  bombningarna och med den jude som gömmer sig i  hennes källare. Och till  sist är det den bok hon själv skriver som bokstavligen  räddar livet på henne.
 
Jag vet att jag ständigt återkommer till Boktjuven i mina inlägg, men detta är en av mina favoritböcker någonsin. Inte minst berättarrösten är helt fantastisk, man kan inget annat än älska värmen, sarkasmen och tyngden i Markus Zusaks ord. Kommer dessutom på bio i januari.
 Recension här.

Anne Franks dagbok av Anne Frank
 
Anne Frank var en judisk flicka, ursprungligen från Frankfurt, som flydda undan nazisterna till Amsterdam tillsammans med sin familj. De gömde sig på en vind i över två år utan att få gå ut en enda gång, endast hjälpta av ett fåtal vänner. På våningarna nedanför arbetade lagerarbetare som inte hade en aning om vad som pågick ovanför deras huvuden. 1944 greps de av Gestapo, den tyska säkerhetspolisen, och fördes till koncentrationsläger. Endast pappan, Otto Frank, överlevde.
Under tiden i gömstället förde Anne dagbok som bevarats och blivit läst över hela världen.

Jag har läst dagboken flera gånger och även besökt gömstället i Amsterdam som nu är ett museum, och jag beundrar Anne Frank starkt. Jag blev oerhört  berörd av hennes berättelse och även det faktum att hon skrev så otroligt bra i en så ung ålder.
Jag har även läst ett fåtal böcker omkring henne och hennes familj. En gång kom jag över en där det fanns dokumenterat exakt vilka läger hon kom till och vad som hände henne där, men den tänker jag inte ens nämna för den var för hemsk att läsa och ingenting jag skulle tipsa andra om. Sedan så köpte jag också för ett tag sedan en gullig lite bok med sagor och noveller som Anne skrivit vid namn Berättelser från Gårdshuset.

En ö i havet av Annika Thor
 
Steffi och hennes lillasyster Nellie är två barn som bor i Wien. Andra världskriget har just brutit ut, och eftersom de är judar, beslutar föräldrarna att de ska försöka fly till Amerika. Medan de väntar på inresetillstånd skickas barnen till fosterhem i Sverige för en tid. Ett halvår på sin höjd, lovar deras pappa, men tiden går och går och det blir allt svårare för föräldrarna att ta sig ut ur Wien.
I Sverige övergår Steffi från flicka till kvinna. Många vill hjälpa henne, men det finns också de som tycker att såna som hon borde skickas tillbaka till där hon kom ifrån.
Steffis fostermor bor på en ö, men såsmåningom får Steffi bo inackorderad i Göteborg för att kunna studera. En sommar träffar hon Sven som är mycket äldre och jättegullig och hennes känslor för honom växer när det visar sig att hans familj är villiga att hjälpa Steffi. 

Jag har svårt att förklara handlingen, för det är fyra böcker där väldigt mycket händer, men det är några av mina absoluta favoriter och jag rekommenderar dem av hela mitt hjärta!

Och i Wienerwald står träden kvar av Elisabeth Åsbrink
 
Otto Ullmann är tretton år när han skiljs från sina föräldrar. Året är 1939. Att vara jude och bo i Wien är ingen bra kombination. Föräldrarna väljer alltså, ytterst motvilligt, att sätta honom i säkerhet i Sverige.
I Sverige förflyttas han mellan olika barnhem och gårdar. När han kommer till godsherre Kamprad i Småland lär han känna sonen Ingvar och de blir bästa vänner, trots att Ingvar är aktiv medlem i nazistföreingen. Otto blir en av de första anställda på IKEA.
Ottos föräldrar bestämmer sig för att skriva ett brev om dagen till honom. Den här boken bygger på de 500 brev som kom fram.
 

En något svår, men fantastiskt vacker och gripande bok. Det krävs nog att man verkligen kan dyka ned i den ett tag och stanna där för att uppskatta den fullt ut, men då är den underbar!
 

//Johanna

Vilken karaktär är detta?

Det är en kille som förekommer i en amerikansk, mycket populär bok.
 
Namnet klingar latinsk.
 
Han har två äldre systrar.
 
När han var yngre spelade han mycket basket.
 
En av hans bästa vänner är blind.
 
Själv har han bara ett ben.
 

 
Kan du svaret? Kommentera!
//Johanna
 

Skrivguider

Jag vill tipsa om en väldigt bra sida för alla som skriver:
 
http://skrivguiden.wordpress.com/
 
 
//Johanna

Hungerspelen i annorlunda kostym

Jag har botanieserat lite i omslag här en stund och hittade några otroligt fina, utländska omslag till Hungerspelstrilogin:

De tyska omslagen:
      
 
De kinesiska omslagen:
      
 
Helt underbara allihop! Jämför med de svenska:
 
      
 
Usch, jag går i alla fall inte igång på dem...
 
Vad tycker ni om de olika omslagen? Vet ni fler utländska omslag som är fina?
Kommentera!

//Johanna

Hur är det egentligen att skriva tillsammans?

 





Johanna Lindbäck och Lisa Bjärbo har tillsammans skrivit boken "Vi måste sluta ses på det här sättet". Här är en sammanfattning av vad de sa på intervjun på bokmässan.
 
Vem kom på idén? Johanna kom på idén, delvis för att det är ganska ensamt att jobba som författare och skriva själv, och delvis för att det är lite trendigt med författarduor. Hon ville skriva tillsammans med någon som skrev ganska likt henne själv, och då passade Lisa Bjärbo bäst.
 
Vid frågan om de kommer bra överens, svarar Lisa att de kommer mycket bra överens, och är nästan aldrig osams. Det enda "grälet" de har haft är om uttrycket "åh!", huruvida det ska stavas med eller utan H, säger de och skrattar lite.
 
Själva skrivandet säger de gick bra. Det föll sig naturligt att Johanna skrev Jens kapitel och Lisa skrev Hannas kapitel. Skrivarprocessen såg ut så att de hade planeringsmöten då och då, där de bestämde vad som skulle hända i bokens olika kapitel, och sedan gick de hem och skrev. De mejlade allt de skrev till varandra och svarade med respons.
 
När de får frågan "krävs det speciell 'ungdomsslang' för att tilltala ungdomar", svara Lisa bestämt att hon inte tror att det är så, men att det är så de skriver. Johanna säger att det är ett beslut man måste ta, om man ska skriva på ett tidstypiskt sätt. Lisa säger att hon gillar när det finns en tidsstämpel på böcker.
 
Vid frågan om de har något annat projekt på gång, svarar de nej. Men de kan defenitivt överväga att skriva igen, och de tillägger lite skämtsamt att de funderar på att göra en bilderbok om Rut, bokens charmiga tvååring.
 
/Mimmie

Allt vi säger är sant - Bokmässan 2013

Lisa Bjärbo och Per Bengtsson (känns igen från bl.a. KP) diskuterar ämnet "skolan", hur den skildras i ungdomslitteratur. Boken de diskuterar är "Fjärde riket" av Maria Nygren.
 
 
"Fjärde riket handlar om hur man manipulerar en grupp människor. Om makt och maktens påverkan på människor. Både på dem som har makt och på dem som inte har det. "Såklart var Hitler ett svin", säger Blenda med en blick på LSD:s bleka ansikte. "Men vi ska inte ta hans idéer. Det här handlar inte om vad han sa, utan om hur han sa det. Och om en sådan tönt lyckades skapa ett helt nytt rike borde vi åtminstone lyckas ta över klassen." Blenda är en ensamvarg som drömmer om att få stå i centrum och bestämma. LSD är överempatisk, men har ingen riktig livsgnista. Hon skriver nästan dagligen självmordsbrev som hon sedan river sönder för att lätta på trycket. Penny blir ständigt en kopia av den hon pratar med och har för länge sedan glömt vem hon är. Tillsammans studerar de Hitlers väg till makten i ett grupparbete i skolan. Och plötsligt inser de hur de ska göra för att störta skolans
drottning, Hedvig."
 
 
 
De tycker inte att skolskildringen i boken är realistisk. Den är tvärtom rätt dystopisk och eländig, och de funderar över om detta är medias bild av skolan. Särskilt skildringen av rektorn och lärarna är orealistisk.
De nämner Johanna Lindbäck som en författare som skildrar skolan positivt, och kanske lite mer trovärdigt.
 
De radar också upp några karaktäriska "lärartyper" i ungdomslitteratur.
  • "Oh captain, my captain", den schysta svenskaläraren som gärna sticker åt huvudpersonen sin favoritklassiker
  • "Maktmissbrukaren", den onda läraren som utnyttjar sin makt
  • "Fegisen", läraren som väljer att blunda för vad som pågår/har gett upp; en svag, tråkig och rädd lärare
  • "Hunken", den snygga manliga läraren som tjejen blir kär i
Sen tillägger de också
  • "De gamla lärarna" - söta och snälla lärarinnor á la Astrid Lindgren
 
För min egen del kan jag verkligen känna igen dessa lärar-stereotyper. Håller ni med?
/Mimmie

Nyheter om Nyckeln och Cirkeln-filmen

På Bokmässan avslöjade författarna till den omtalade trilogin om De Utvalda att den tredje och sista delen, Nyckeln, kommer ut den 15 november. Dessutom kommer den vara en riktig tegelsten, på runt 830 sidor (!).
 
Angående filmen, så skriver Sara Bergmark Elfgren manuset (Mats Strandberg tillägger att det är jättebra), och de håller på och castar för fullt. De hoppas att de ska börja filma i mars-april.
 


Bilder från dagen.
 
/Mimmie

Förr eller senare exploderar jag

Boken The fault in our stars (Förr eller senare exploderar jag) har varit en succé i USA och legat på The New York Times Bestseller-lista i sju veckor, och ska nu bli en film. Ni kan läsa min recension på boken här.
 
Rollistan ser ut så här (i stora drag)
 
  • Shailene Woodley som Hazel
  • Ansel Elgort som Augustus
  • Nat Wolff som Isaac
  • Laura Dern som Hazels mamma
Dessutom kommer författaren själv, John Green, medverka i filmen (i en ännu okänd roll)!
 
 
 http://fanspired.com/wp-content/uploads/2013/09/Screen-Shot-2013-09-13-at-11.47.02-AM.png
Avslutar med en bild på författaren tillsammans med de två huvudrollsinnehavarna! :)
Vill ni ha nyheter från filmskapandet så kan ni följa John Greens youtubekanal som han driver tillsammans med sin bror, Hank.

Mysig läsning i höstmörkret

 
Till en kopp te:
 
Något lättsamt och lagom övernaturligt:
 
Om mörker, fast ett vitt sådant:
 
England, 1200-tal, häxor:

 
När I-landsproblemen tar över:
 
För er som inte kan få nog av dystopier:
 
Stämningsfull tegelsten som berör:
 
//Johanna

30 days of books, återupptagen!

Ni som har följt bloggen ett tag kanske minns att jag höll på med denna 30 days of books-challenge ganska länge, men att jag lade av. Tänkte hur som helst ta upp den igen! Jag irriterar mig lite på att den bara finns där bland kategorierna, ofärdig.
 
Dagarna som är kvar är:
 
Day 22 - Favourite book you own
Day 23 A book you wanted to read for a long time but still haven't
Day 24 - A book that you wish more people would've read
Day 25 - A character who you can relate to the most
Day 26 - A book that changed your opinion about something
Day 27 - The most surprising plit twist or ending
Day 28 - Favourite title
Day 29 - A book everyone hated but you liked
Day 30 - Your favourite book of all time
 
 
Jag tycker det ganska bra ut, förutom dessa ständiga "favourite". Som om man någonsin skulle kunna välja en favoritbok? Den som skrev listan kan väl inte ha varit en riktig bokslukare om hen inte insåg detta...? haha.
 
 

Jag är ju så jävla easy going

Idag kom jag hem till en trevlig överraskning: ett recensionsex av Jenny Jägerfelds nya bok Jag är ju så jävla easy going, plus två t-shirtar med omslagstrycket. Tusen tack till förlaget, Gilla böcker!
Jag har läst ungefär hundra sidor än så länge, och den verkar mycket lovande! Ni kan vänta er en recension efter den 7:e oktober, som är första recensionsdag.
 
/Mimmie

En andra chans?

 Jag har läst Twilightserien en gång i mitt liv, jag tror jag var tio eller elva år.  Liksom de flesta andra älskade jag böckerna och väntade förtjust på  biopremiärerna.
 
 Häromdagen såg jag den sista filmen, och min kärlek till Twilight har på senare  år utvecklats till mer och mer skeptism. Jag ser en massa brister i handlingen  och karaktärerna, och så vidare. Trots det är det väl lite grovt att säga att  jag  hatar serien, för jag minns hur mycket jag tyckte om den och hur  beroendeframkallande den var.
 Hur som helst, när jag satt där och tittade slog mig tanken att det vore kul  att  läsa om dem, i alla fall den första boken.
 Antagligen kommer jag inte alls tycka om dem, men det vore intressant  att  läsa  ur ett äldre perspektiv, och analysera språket och allt runt omkring.  Sedan förra  gången har jag utvecklats så mycket i min läsning och kritiska  tänkande.
 
 Jag har inte bestämt mig helt än.
 Vad tycker ni? //Johanna
 

Boktjuven blir film

Vi har ju glömt att berätta den glädjande nyheten: Boktjuven ska bli film!
Boken är sjukt bra, och nu väntar vi spänt på att se filmen som väntas ha premiär i början av 2014. Jag hoppas, hoppas, hoppas att den blir bra och att allting stämmer överens med min bild.
 
I huvudrollen ser vi 12-åriga Sophie Nélisse från Canada. I mina ögon är hon en helt okej Liesl, möjligen att hon har "förskönats" lite. Det enda skumma är att hon, och alla andra skådespelare i filmen, bryter starkt på franska. Det känns helt fel när filmen utspelar sig i Tyskland...
 
 
Vad var era spontana reaktioner på trailern? Och vilka är förhoppningarna på filmen? Kommentera!
 
//Johanna

Nytt i höst

Nu är det snart dags för bokhandlarna att släppa höstens nyheter.
Jag har spanat, trånat och lusläst och funnit dessa åtta böcker som förhoppnigsvis har det där lilla extra.
Klicka på bilderna för att läsa mer om dem.
 

 
Sedan får vi inte glömma att vår älskade Nyckeln utkommer 15 november!
 
 
//Johanna

Tidigare inlägg Nyare inlägg